På förmiddagen nåddes media av pressmeddelandet "a och d arkitektkontor tar sats i ny skepnad och fortsätter att rekrytera". Bakom pressmeddelandet vilar ett nära samarbete mellan a och d arkitektkontor och Formsmedjan som under 2015 arbetat fram en ny grafisk identitet med tillhörande webb.
a och d är arkitektkontoret från Luleå i stadig uppgång. Sedan starten 2007 har de byggt upp en personalstyrka av 6 arkitekter och 14 ingenjörer. Men den lär knappast stanna där för redan nu söker de fler medarbetare. Förtroendet och intresset för a och d på marknaden är stort, vilket rekryteringen vittnar om.
Efter ett föregående år med ny VD, ny delägare och som första arkitektkontor i Norrbotten att certifiera sina kvalitets- och miljöledningssystem enligt ISO-standard; tar de nu steget in i 2016 med ny kostym. Joakim Persson, VD för a och d, förklarar:
- Vi är inne i en gynnsam period för a och d. Marknadens efterfrågan för våra tjänster ökar, samtidigt som vi har ett tydligt mål att etablera oss som en nationell leverantör inom vår bransch. Då blir det helt naturligt att arbeta igenom och tydliggöra sin identitet och sina arbetsmodeller.
I framtagandet av ny grafisk identitet fick vi på Formsmedjan förtroendet. Stort fokus har legat på den nya logotypen och hur den på bästa möjliga sätt ska symbolisera och kommunicera kärnan i a och d. Den nya logotypen gestaltas av ett A och ett D; vilket representerar branschens välkända alfa och delta samtidigt som det representerar arkitektur och detaljprojektering. Bokstävernas utformning symboliseras även av de karaktäristiska formerna av en byggnad eller ett tak samtidigt som de fångar den nordliga geografin med associationer till berg och fjälltoppar.
Fokus har även lagts på att utveckla bra egna kanaler att kommunicera på. Där har a och d investerat i en ny webb som vi utvecklat för att lyfta kompetensen; i så väl projekt som medarbetare. Vi har genom taggning gjort det lätt att identifiera projekt, nyheter och medarbetare med varandra. Detta för att enklare finna den kompetens man söker. Webben är grafiskt tilltalande och framtagen för att inspirera besökaren; genom både design, funktion, bild och text. Identiteten blir som tydligast under Om-sidan, där a och d presenterar arbetsmodell, uppdrag, vision och historia.
På förmiddagen nåddes media av pressmeddelandet "a och d arkitektkontor tar sats i ny skepnad och fortsätter att rekrytera". Bakom pressmeddelandet vilar ett nära samarbete mellan a och d arkitektkontor och Formsmedjan som under 2015 arbetat fram en ny grafisk identitet med tillhörande webb.
a och d är arkitektkontoret från Luleå i stadig uppgång. Sedan starten 2007 har de byggt upp en personalstyrka av 6 arkitekter och 14 ingenjörer. Men den lär knappast stanna där för redan nu söker de fler medarbetare. Förtroendet och intresset för a och d på marknaden är stort, vilket rekryteringen vittnar om.
Efter ett föregående år med ny VD, ny delägare och som första arkitektkontor i Norrbotten att certifiera sina kvalitets- och miljöledningssystem enligt ISO-standard; tar de nu steget in i 2016 med ny kostym. Joakim Persson, VD för a och d, förklarar:
- Vi är inne i en gynnsam period för a och d. Marknadens efterfrågan för våra tjänster ökar, samtidigt som vi har ett tydligt mål att etablera oss som en nationell leverantör inom vår bransch. Då blir det helt naturligt att arbeta igenom och tydliggöra sin identitet och sina arbetsmodeller.
I framtagandet av ny grafisk identitet fick vi på Formsmedjan förtroendet. Stort fokus har legat på den nya logotypen och hur den på bästa möjliga sätt ska symbolisera och kommunicera kärnan i a och d. Den nya logotypen gestaltas av ett A och ett D; vilket representerar branschens välkända alfa och delta samtidigt som det representerar arkitektur och detaljprojektering. Bokstävernas utformning symboliseras även av de karaktäristiska formerna av en byggnad eller ett tak samtidigt som de fångar den nordliga geografin med associationer till berg och fjälltoppar.
Fokus har även lagts på att utveckla bra egna kanaler att kommunicera på. Där har a och d investerat i en ny webb som vi utvecklat för att lyfta kompetensen; i så väl projekt som medarbetare. Vi har genom taggning gjort det lätt att identifiera projekt, nyheter och medarbetare med varandra. Detta för att enklare finna den kompetens man söker. Webben är grafiskt tilltalande och framtagen för att inspirera besökaren; genom både design, funktion, bild och text. Identiteten blir som tydligast under Om-sidan, där a och d presenterar arbetsmodell, uppdrag, vision och historia.
På förmiddagen nåddes media av pressmeddelandet "a och d arkitektkontor tar sats i ny skepnad och fortsätter att rekrytera". Bakom pressmeddelandet vilar ett nära samarbete mellan a och d arkitektkontor och Formsmedjan som under 2015 arbetat fram en ny grafisk identitet med tillhörande webb.
a och d är arkitektkontoret från Luleå i stadig uppgång. Sedan starten 2007 har de byggt upp en personalstyrka av 6 arkitekter och 14 ingenjörer. Men den lär knappast stanna där för redan nu söker de fler medarbetare. Förtroendet och intresset för a och d på marknaden är stort, vilket rekryteringen vittnar om.
Efter ett föregående år med ny VD, ny delägare och som första arkitektkontor i Norrbotten att certifiera sina kvalitets- och miljöledningssystem enligt ISO-standard; tar de nu steget in i 2016 med ny kostym. Joakim Persson, VD för a och d, förklarar:
- Vi är inne i en gynnsam period för a och d. Marknadens efterfrågan för våra tjänster ökar, samtidigt som vi har ett tydligt mål att etablera oss som en nationell leverantör inom vår bransch. Då blir det helt naturligt att arbeta igenom och tydliggöra sin identitet och sina arbetsmodeller.
I framtagandet av ny grafisk identitet fick vi på Formsmedjan förtroendet. Stort fokus har legat på den nya logotypen och hur den på bästa möjliga sätt ska symbolisera och kommunicera kärnan i a och d. Den nya logotypen gestaltas av ett A och ett D; vilket representerar branschens välkända alfa och delta samtidigt som det representerar arkitektur och detaljprojektering. Bokstävernas utformning symboliseras även av de karaktäristiska formerna av en byggnad eller ett tak samtidigt som de fångar den nordliga geografin med associationer till berg och fjälltoppar.
Fokus har även lagts på att utveckla bra egna kanaler att kommunicera på. Där har a och d investerat i en ny webb som vi utvecklat för att lyfta kompetensen; i så väl projekt som medarbetare. Vi har genom taggning gjort det lätt att identifiera projekt, nyheter och medarbetare med varandra. Detta för att enklare finna den kompetens man söker. Webben är grafiskt tilltalande och framtagen för att inspirera besökaren; genom både design, funktion, bild och text. Identiteten blir som tydligast under Om-sidan, där a och d presenterar arbetsmodell, uppdrag, vision och historia.
Det är fascinerande hur ofta det förflutna används som snuttefilt när framtiden känns obekväm. Ahmed Zaki Yamani, legendarisk f.d. oljeminister i Saudiarabien, konstaterade redan på 1990-talet att stenåldern inte tog slut på grund av stenbrist. Den tog slut för att vi hittade något bättre. Det borde vara en självklar läxa för alla insnöade nationalekonomer, industrimagnater, aktivistinvesterare, högerbloggare och populistpolitiker, men citatet tolkas alltjämt som en kuriositet i stället för ett strategiskt vägskäl.
När backspegeln blir frontkamera Världen står bokstavligen i brand och ändå ser vi just nu en återkomst av fossilromantiken. Direktreduktion av järnmalm med vätgas förlöjligas, vindkraft kallas fula fläktparker och subventionshaveri medan Northvolts kollaps används som bevis för att hela den gröna omställningen är ett luftslott. Argumentationen är vilseledande. Northvolt kraschade inte för att batterier är en dålig idé, utan för att bolaget agerade som om kapital, kompetens och kapacitet var oändligt. Ett strategiskt haveri som lika gärna kunde drabbat vilket traditionellt industriprojekt som helst.
Samtidigt göder EU ett protektionistiskt självbedrägeri med importtullar för kinesiska elbilar på mellan 17 och strax över 45 procent. Det står ganska klart att man inte löser ett teknikhandikapp med tullar; man förlänger bara den oundvikliga omställningen genom att fortsätta bygga 1900-talsprodukter för en världsmarknad som redan befinner sig en bra bit in på 2020-talet.
Misslyckandet från 1971 är Facit Liknelsen med det svenska industrihaveriet Facit är slående. Företaget och kronjuvelen inom svensk, mekanisk ingenjörskonst var en gång störst i världen på mekaniska räknemaskiner. 1971 lanserade Japanska Sharp en elektronisk, handhållen och batteridriven, räknemaskin som slog Facits stålmekanik på alla punkter. Men istället för att se elektronik som en framtida teknik och ett hot, såg ledningen det som en nischprodukt – och försökte istället förfina sina mekaniska maskiner. Två år senare var Facit historia. Inte för att världen saknade kugghjul, utan för att kunderna slutade fråga efter dem.
Fossilvurmarna tycks mena att stål, cement och flygresor aldrig kan bli klimatsmarta och att den teknik vi har idag – och haft i generationer – är utvecklingens gyllene krona. Det är en häpnadsväckande historielös position. Innovationer tar alltid sin början i någonting dyrt, klumpigt och ofullständigt – tills någon löser ekvationen och gör dem oumbärliga.
Efterfrågan gör utvecklingskurvan exponentiell Ta laddtider för elbilar som ett exempel. För fem år sedan var 30 minuter från 10 till 80 procents laddning ett ingenjörsmirakel. Nu visar kinesiska biltillverkaren BYD på fälttester där megawattladdning ger 40 mil fem minuter. Batteritillverkaren CATL kontrar med Shenxing-batterier som ger 52 mil på lika kort tid. Koreanska Samsung SDI skissar på solid-state-paket med 100 mils räckvidd och nio minuters laddning, medan Toyota siktar på liknande siffror i serieproduktion 2027. Visst kan man raljera över företagens pressmeddelanden, men utvecklingskurvan är bara linjär tills den plötsligt blir exponentiell.
Och märk väl batteriutvecklingen och materialskiftet: kinesiska BYD och CATL satsar på litium-järnfosfat med mangan, som i princip fria från dyra, politiskt tveksamma och försörjningskänsliga metaller. När råvaruargumentet faller, vad återstår då av kritiken?
En 17-årings långfinger åt det reaktionära Om någon tvivlar på att nyfikenhet slår cynism, är det bara att kolla in Robert Sansone. Den 17-årige amerikanske gymnasieeleven har byggt en prototyp till en elmotor som är fri från sällsynta jordartsmetaller och med 39 procent högre vridmoment än dagens synkronmotorer. Han har inte tillgång till några miljardsubventioner, men driver ändå fram en lösning som kan kapa både kostnad och klimatavtryck. Som dessutom är effektivare och bättre än dagens motorer.
Återigen upprepar sig alltså historien. Innovationen kommer ofta från oväntat håll och underminerar hela värdekedjor över en natt. Där styrelse och koncernledningen på Facit ignorerade kiselchippen, står den traditionella bilindustrin nästan lika handfallna inför elektriska drivlinor, nya motortopologier och additive manufacturing.
Inte slutet, inte ens början på slutet… Det krävs ingen djupare efterforskning eller ett strålande intellekt för att inse att ingen era tar slut för att en råvara tar slut eller ett teknikparadigm slutar fungera; den tar slut när en smartare lösning blir billigare, bättre eller bådadera. Vi har redan passerat den punkt där förnybar el är billigare än fossil i stora delar av världen. Batteritekniken jagar samma brytpunkt. När det inträffar kommer kommer det bli riktigt kämpigt att argumentera för och försvara fossilteknologier.
Så nästa gång någon självgod bakåtsträvare triumferande pekar på ett enskilt haveri – Northvolt eller annat – fråga om de verkligen vill sätta hela sin trovärdighet runt den industriella framtiden på ett kort, där utfallet redan historiskt visat sig oundvikligt. För de som äger stora visioner och driver fram nya lösningar kanske famlar ibland, men de går åtminstone framåt.
Jenny Andersson Eman var med och startade Formsmedjan 2008 och jobbade här fram till 2017. Efter åtta år som kommunikatör hos Bodenbo återvänder hon nu till Formsmedjan som projektledare och strateg.
-Det känns som att komma hem igen, säger Jenny med ett leende.
Jenny har haft stor betydelse för Formsmedjans utveckling. Redan under sin utbildning till industriell designer vid LTU gjorde hon sitt examensarbete hos det anrika skomakeri- och skinnhantverkarföretaget Kero. Ett samarbete som resulterade i att Kero blev Formsmedjans allra första kund.
-Något som utmärker Formsmedjan och som är ett kvalitetstecken i sig, är att byrån har väldigt långsiktiga kundrelationer. Kero är fortfarande kund efter mer än 15 år, säger Jenny.
Med Jennys återkomst kommer Formsmedjan att ha stor nytta av hennes erfarenhet och nya idéer, som kommer att stärka byråns utvecklingsarbete och kundrelationer ytterligare.
-När man har varit borta ett tag ser man på verksamheten med nya ögon. Jag hoppas kunna bidra med lite nya förslag och starta några spännande utvecklingsprojekt.
Formsmedjan har fått tillfällig förstärkning av praktikanterna Sara och Natalia, som är mitt uppe i sin tvååriga utbildning inom digital marknadsföring på IHM Business School.
–Vi har fått arbeta mycket med Google Ads och Google Analytics och hur systemen fungerar. Det har varit väldigt lärorikt, säger Sara och får medhåll av Natalia:
–Även efter kurserna på skolan i Google Ads finns det mycket att lära. Då är det jättebra att sitta nära och arbeta tillsammans med Pablo, han är duktig på det.
Både Sara och Natalia tycker att de på Formsmedjan har haft mycket nytta av kursen i medieplanering där de fick känna på hur man arbetar med kreativitet och strategiskt tänkande.
–På Formsmedjan har vi verkligen fått chansen att arbeta med kommunikation i ett helhetsperspektiv, med strategi och planering, samtidigt som vi har fått fördjupa oss i de digitala verktygen, berättar Sara.
–Jag har bland annat fått sitta med Christoffer och lägga upp grunden för en kunds varumärkesstrategiska modell. Det var jätteintressant, säger Natalia.
Och till några som går en utbildning i digital kommunikation är frågan given: vad trendar och kommer bli viktigt gällande digital kommunikation om tio år?
–AI så klart. Den tar plats överallt nu. Men än så länge behövs människan där och kontrollerar. TikTok kommer bli en allt viktigare marknadsföringskanal med sina reels, spår Sara.
Natalia håller med men hoppas att utvecklingen går åt ett annat håll.
–Det här ständiga bombarderandet av splittrad information är inte bra för våra hjärnors utveckling. Vi måste kunna reflektera, tänka och analysera också. Vi får inte fastna i den där 15-sekunders-fällan.
Det är fascinerande hur ofta det förflutna används som snuttefilt när framtiden känns obekväm. Ahmed Zaki Yamani, legendarisk f.d. oljeminister i Saudiarabien, konstaterade redan på 1990-talet att stenåldern inte tog slut på grund av stenbrist. Den tog slut för att vi hittade något bättre. Det borde vara en självklar läxa för alla insnöade nationalekonomer, industrimagnater, aktivistinvesterare, högerbloggare och populistpolitiker, men citatet tolkas alltjämt som en kuriositet i stället för ett strategiskt vägskäl.
När backspegeln blir frontkamera Världen står bokstavligen i brand och ändå ser vi just nu en återkomst av fossilromantiken. Direktreduktion av järnmalm med vätgas förlöjligas, vindkraft kallas fula fläktparker och subventionshaveri medan Northvolts kollaps används som bevis för att hela den gröna omställningen är ett luftslott. Argumentationen är vilseledande. Northvolt kraschade inte för att batterier är en dålig idé, utan för att bolaget agerade som om kapital, kompetens och kapacitet var oändligt. Ett strategiskt haveri som lika gärna kunde drabbat vilket traditionellt industriprojekt som helst.
Samtidigt göder EU ett protektionistiskt självbedrägeri med importtullar för kinesiska elbilar på mellan 17 och strax över 45 procent. Det står ganska klart att man inte löser ett teknikhandikapp med tullar; man förlänger bara den oundvikliga omställningen genom att fortsätta bygga 1900-talsprodukter för en världsmarknad som redan befinner sig en bra bit in på 2020-talet.
Misslyckandet från 1971 är Facit Liknelsen med det svenska industrihaveriet Facit är slående. Företaget och kronjuvelen inom svensk, mekanisk ingenjörskonst var en gång störst i världen på mekaniska räknemaskiner. 1971 lanserade Japanska Sharp en elektronisk, handhållen och batteridriven, räknemaskin som slog Facits stålmekanik på alla punkter. Men istället för att se elektronik som en framtida teknik och ett hot, såg ledningen det som en nischprodukt – och försökte istället förfina sina mekaniska maskiner. Två år senare var Facit historia. Inte för att världen saknade kugghjul, utan för att kunderna slutade fråga efter dem.
Fossilvurmarna tycks mena att stål, cement och flygresor aldrig kan bli klimatsmarta och att den teknik vi har idag – och haft i generationer – är utvecklingens gyllene krona. Det är en häpnadsväckande historielös position. Innovationer tar alltid sin början i någonting dyrt, klumpigt och ofullständigt – tills någon löser ekvationen och gör dem oumbärliga.
Efterfrågan gör utvecklingskurvan exponentiell Ta laddtider för elbilar som ett exempel. För fem år sedan var 30 minuter från 10 till 80 procents laddning ett ingenjörsmirakel. Nu visar kinesiska biltillverkaren BYD på fälttester där megawattladdning ger 40 mil fem minuter. Batteritillverkaren CATL kontrar med Shenxing-batterier som ger 52 mil på lika kort tid. Koreanska Samsung SDI skissar på solid-state-paket med 100 mils räckvidd och nio minuters laddning, medan Toyota siktar på liknande siffror i serieproduktion 2027. Visst kan man raljera över företagens pressmeddelanden, men utvecklingskurvan är bara linjär tills den plötsligt blir exponentiell.
Och märk väl batteriutvecklingen och materialskiftet: kinesiska BYD och CATL satsar på litium-järnfosfat med mangan, som i princip fria från dyra, politiskt tveksamma och försörjningskänsliga metaller. När råvaruargumentet faller, vad återstår då av kritiken?
En 17-årings långfinger åt det reaktionära Om någon tvivlar på att nyfikenhet slår cynism, är det bara att kolla in Robert Sansone. Den 17-årige amerikanske gymnasieeleven har byggt en prototyp till en elmotor som är fri från sällsynta jordartsmetaller och med 39 procent högre vridmoment än dagens synkronmotorer. Han har inte tillgång till några miljardsubventioner, men driver ändå fram en lösning som kan kapa både kostnad och klimatavtryck. Som dessutom är effektivare och bättre än dagens motorer.
Återigen upprepar sig alltså historien. Innovationen kommer ofta från oväntat håll och underminerar hela värdekedjor över en natt. Där styrelse och koncernledningen på Facit ignorerade kiselchippen, står den traditionella bilindustrin nästan lika handfallna inför elektriska drivlinor, nya motortopologier och additive manufacturing.
Inte slutet, inte ens början på slutet… Det krävs ingen djupare efterforskning eller ett strålande intellekt för att inse att ingen era tar slut för att en råvara tar slut eller ett teknikparadigm slutar fungera; den tar slut när en smartare lösning blir billigare, bättre eller bådadera. Vi har redan passerat den punkt där förnybar el är billigare än fossil i stora delar av världen. Batteritekniken jagar samma brytpunkt. När det inträffar kommer kommer det bli riktigt kämpigt att argumentera för och försvara fossilteknologier.
Så nästa gång någon självgod bakåtsträvare triumferande pekar på ett enskilt haveri – Northvolt eller annat – fråga om de verkligen vill sätta hela sin trovärdighet runt den industriella framtiden på ett kort, där utfallet redan historiskt visat sig oundvikligt. För de som äger stora visioner och driver fram nya lösningar kanske famlar ibland, men de går åtminstone framåt.
Jenny Andersson Eman var med och startade Formsmedjan 2008 och jobbade här fram till 2017. Efter åtta år som kommunikatör hos Bodenbo återvänder hon nu till Formsmedjan som projektledare och strateg.
-Det känns som att komma hem igen, säger Jenny med ett leende.
Jenny har haft stor betydelse för Formsmedjans utveckling. Redan under sin utbildning till industriell designer vid LTU gjorde hon sitt examensarbete hos det anrika skomakeri- och skinnhantverkarföretaget Kero. Ett samarbete som resulterade i att Kero blev Formsmedjans allra första kund.
-Något som utmärker Formsmedjan och som är ett kvalitetstecken i sig, är att byrån har väldigt långsiktiga kundrelationer. Kero är fortfarande kund efter mer än 15 år, säger Jenny.
Med Jennys återkomst kommer Formsmedjan att ha stor nytta av hennes erfarenhet och nya idéer, som kommer att stärka byråns utvecklingsarbete och kundrelationer ytterligare.
-När man har varit borta ett tag ser man på verksamheten med nya ögon. Jag hoppas kunna bidra med lite nya förslag och starta några spännande utvecklingsprojekt.
Formsmedjan har fått tillfällig förstärkning av praktikanterna Sara och Natalia, som är mitt uppe i sin tvååriga utbildning inom digital marknadsföring på IHM Business School.
–Vi har fått arbeta mycket med Google Ads och Google Analytics och hur systemen fungerar. Det har varit väldigt lärorikt, säger Sara och får medhåll av Natalia:
–Även efter kurserna på skolan i Google Ads finns det mycket att lära. Då är det jättebra att sitta nära och arbeta tillsammans med Pablo, han är duktig på det.
Både Sara och Natalia tycker att de på Formsmedjan har haft mycket nytta av kursen i medieplanering där de fick känna på hur man arbetar med kreativitet och strategiskt tänkande.
–På Formsmedjan har vi verkligen fått chansen att arbeta med kommunikation i ett helhetsperspektiv, med strategi och planering, samtidigt som vi har fått fördjupa oss i de digitala verktygen, berättar Sara.
–Jag har bland annat fått sitta med Christoffer och lägga upp grunden för en kunds varumärkesstrategiska modell. Det var jätteintressant, säger Natalia.
Och till några som går en utbildning i digital kommunikation är frågan given: vad trendar och kommer bli viktigt gällande digital kommunikation om tio år?
–AI så klart. Den tar plats överallt nu. Men än så länge behövs människan där och kontrollerar. TikTok kommer bli en allt viktigare marknadsföringskanal med sina reels, spår Sara.
Natalia håller med men hoppas att utvecklingen går åt ett annat håll.
–Det här ständiga bombarderandet av splittrad information är inte bra för våra hjärnors utveckling. Vi måste kunna reflektera, tänka och analysera också. Vi får inte fastna i den där 15-sekunders-fällan.
På förmiddagen nåddes media av pressmeddelandet "a och d arkitektkontor tar sats i ny skepnad och fortsätter att rekrytera". Bakom pressmeddelandet vilar ett nära samarbete mellan a och d arkitektkontor och Formsmedjan som under 2015 arbetat fram en ny grafisk identitet med tillhörande webb.
a och d är arkitektkontoret från Luleå i stadig uppgång. Sedan starten 2007 har de byggt upp en personalstyrka av 6 arkitekter och 14 ingenjörer. Men den lär knappast stanna där för redan nu söker de fler medarbetare. Förtroendet och intresset för a och d på marknaden är stort, vilket rekryteringen vittnar om.
Efter ett föregående år med ny VD, ny delägare och som första arkitektkontor i Norrbotten att certifiera sina kvalitets- och miljöledningssystem enligt ISO-standard; tar de nu steget in i 2016 med ny kostym. Joakim Persson, VD för a och d, förklarar:
- Vi är inne i en gynnsam period för a och d. Marknadens efterfrågan för våra tjänster ökar, samtidigt som vi har ett tydligt mål att etablera oss som en nationell leverantör inom vår bransch. Då blir det helt naturligt att arbeta igenom och tydliggöra sin identitet och sina arbetsmodeller.
I framtagandet av ny grafisk identitet fick vi på Formsmedjan förtroendet. Stort fokus har legat på den nya logotypen och hur den på bästa möjliga sätt ska symbolisera och kommunicera kärnan i a och d. Den nya logotypen gestaltas av ett A och ett D; vilket representerar branschens välkända alfa och delta samtidigt som det representerar arkitektur och detaljprojektering. Bokstävernas utformning symboliseras även av de karaktäristiska formerna av en byggnad eller ett tak samtidigt som de fångar den nordliga geografin med associationer till berg och fjälltoppar.
Fokus har även lagts på att utveckla bra egna kanaler att kommunicera på. Där har a och d investerat i en ny webb som vi utvecklat för att lyfta kompetensen; i så väl projekt som medarbetare. Vi har genom taggning gjort det lätt att identifiera projekt, nyheter och medarbetare med varandra. Detta för att enklare finna den kompetens man söker. Webben är grafiskt tilltalande och framtagen för att inspirera besökaren; genom både design, funktion, bild och text. Identiteten blir som tydligast under Om-sidan, där a och d presenterar arbetsmodell, uppdrag, vision och historia.
På förmiddagen nåddes media av pressmeddelandet "a och d arkitektkontor tar sats i ny skepnad och fortsätter att rekrytera". Bakom pressmeddelandet vilar ett nära samarbete mellan a och d arkitektkontor och Formsmedjan som under 2015 arbetat fram en ny grafisk identitet med tillhörande webb.
a och d är arkitektkontoret från Luleå i stadig uppgång. Sedan starten 2007 har de byggt upp en personalstyrka av 6 arkitekter och 14 ingenjörer. Men den lär knappast stanna där för redan nu söker de fler medarbetare. Förtroendet och intresset för a och d på marknaden är stort, vilket rekryteringen vittnar om.
Efter ett föregående år med ny VD, ny delägare och som första arkitektkontor i Norrbotten att certifiera sina kvalitets- och miljöledningssystem enligt ISO-standard; tar de nu steget in i 2016 med ny kostym. Joakim Persson, VD för a och d, förklarar:
- Vi är inne i en gynnsam period för a och d. Marknadens efterfrågan för våra tjänster ökar, samtidigt som vi har ett tydligt mål att etablera oss som en nationell leverantör inom vår bransch. Då blir det helt naturligt att arbeta igenom och tydliggöra sin identitet och sina arbetsmodeller.
I framtagandet av ny grafisk identitet fick vi på Formsmedjan förtroendet. Stort fokus har legat på den nya logotypen och hur den på bästa möjliga sätt ska symbolisera och kommunicera kärnan i a och d. Den nya logotypen gestaltas av ett A och ett D; vilket representerar branschens välkända alfa och delta samtidigt som det representerar arkitektur och detaljprojektering. Bokstävernas utformning symboliseras även av de karaktäristiska formerna av en byggnad eller ett tak samtidigt som de fångar den nordliga geografin med associationer till berg och fjälltoppar.
Fokus har även lagts på att utveckla bra egna kanaler att kommunicera på. Där har a och d investerat i en ny webb som vi utvecklat för att lyfta kompetensen; i så väl projekt som medarbetare. Vi har genom taggning gjort det lätt att identifiera projekt, nyheter och medarbetare med varandra. Detta för att enklare finna den kompetens man söker. Webben är grafiskt tilltalande och framtagen för att inspirera besökaren; genom både design, funktion, bild och text. Identiteten blir som tydligast under Om-sidan, där a och d presenterar arbetsmodell, uppdrag, vision och historia.
